Att leva med kronisk smärta

| Uppdaterad
Vattnet vid Drumsö var cirka +4 grader när Clary Westerberg tog sig en simtur 21.4.
INTERVJU

En stor europeisk undersökning, Pain in EUROPE av NFO World Group visar att cirka 20 procent av befolkningen lider av någon form av långvarig värk eller smärta. Det är var femte europé.

Akut smärta gör ont, men den går över, ofta redan med en värktablett. Kronisk smärta gör vanligen ont längre än sex månader och är vanlig vid muskelreumatism, artros och fibromyalgi. För en del personer finns det tabletter, men för andra hjälper de inte eller så har de biverkningar.

Det som visat sig vara effektivt är en nyare form av kognitivt beteende, ACT terapi, som står för Acceptance and Commitment Therapy. Det är en terapiform som går ut på att acceptera att det gör ont och sedan fundera över vad som är viktigt i livet.

– Du ska kunna fortsätta med allt som ger livet mening även om du lever med långvarig smärta. Det är förskräckligt hur lite vi gör för att hjälpa dem som har smärta. Därför är det viktigt att jobba med den på ett systematiskt sätt. Du tar kontrollen över ditt liv, säger Rikard Wiksell, som år 2014 gav ut den populärvetenskapliga självhjälpsboken ACT – att leva med smärta. Den riktar sig till patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Clary Westerberg jobbar aktivt på att minska sin smärta

– Allt började med att jag inte hörde samtalen i telefonen, minns Clary. Det hände i början av 1980-talet och undersökningarna visade att hon hade en godartad tumör i huvudet. Hon genomgick en mycket jobbig operation, som tog tio timmar i anspråk på Tölö sjukhus. Hon hade värk i nacken i flera år, förorsakade av spända nackknotor. Hon fick diagnosen fibromyalgi på 1990-talet, så hon vet vad hon talar om när hon berättar att hon haft smärtor på flera ställen i kroppen under en lång tid.

– För att få den diagnosen skall man ha smärtor på båda sidorna av kroppen, såväl i armar som i ben. Signalerna till hjärnan ger ökade smärtkänslor. Det finns 18 triggerpunkter som gör att man blir klumpig och stel, speciellt på morgonen. Ofta drabbar fibromyalgin kvinnor i medelåldern. Det finns inte något riktigt effektivt botemedel, tycker Clary.

Tas på allvar

Lyckligtvis tas fibromyalgin nu på allvar. Tidigare var den allmänna åsikten att det är en sjukdom som främst drabbar ”hysteriska” kvinnor.

– Jag var flera månader deprimerad och fick sömnsvårigheter och irriterad tarm, något som drabbar de flesta med fibromyalgi, minns hon.

I och med Westerbegs sjuka rygg blev det flera undersökningar och hon fick diagnosen artros. Nu blev det igen en helt ny situation, att på nytt lära sig att leva med en långvarig värk. Men, hon har gjort mycket för att smärtorna inte ska styra hennes liv. Hon har genomgått tre operationer; en i nacken och två i ländryggen.

Artros i ryggen innebär att brosket mellan kotorna i ryggraden har börjat brytas ner, vilket betyder att den känns vid nästan alla rörelser. Artros blir vanligare med åldern eftersom både brosk och skelett blir mer skört ju äldre vi blir. Riskfaktorer är stillasittande, övervikt eller att leden belastas för mycket på fel sätt. Tecken på artros är stelhet, svårigheter att komma igång efter stillasittande, smärta i hela eller delar av ryggen och nacken samt onormal trötthet och nedstämdhet.

Det finns smärtstillande läkemedel att ta vid behov. Att träna upp musklerna i ryggen för att stärka rygg och nacke är ett bättre och mer långsiktigt alternativ.

Det gäller att acceptera situationen

– Man måste tänka om och göra det bästa av den nya situationen och ändra sitt tankesätt. Jag anmälde mig till en kurs i NLP, som står för Neuro-lingvistisk Programmering, en metod som hjälper människor att förändras. Kunskapen lärde mig att tänka i nya banor och lyckas med det vi vill. NLP erbjuder koncept, modeller och tekniker för att förändra sig själv och andra. Man kan avsluta negativa tankar och styra in sinnet i positivare banor. Kursen gav mig en effektiv aha-upplevelse: jag lärde mig öka förståelsen av min situation och acceptera den, konstaterar hon nu långt senare.

Westerberg är också mycket fysiskt aktiv. Hon gillar att vinterbada på Drumsö i Helsingfors, där hon numera bor.

– Det är bästa sättet att få smärtorna att försvinna, tycker hon, fast hon inte vet om de beror på fibromyalgin eller artrosen.

De ryggoperationer hon genomgått gjorde att hon blev bättre för ryggen höll sig lugn i nästan ett helt decennium. Hon fortsätter regelbundet i rygg- och nackgymnastik. Hon dansar bugg i trevligt sällskap varje vecka och den höjer humöret. Vissa av dessa aktiviteter går nu på sparlåga när coronapandemin kommit med i bilden. När smärtan är för utmanande tar hon medicin för att minska den.

Clary Westerberg, som arbetat som laboratorieskötare, är medlem i Helsingfors Svenska Reumaförening, där det finns en fibromyalgigrupp. Hon tycker att man borde satsa mera på kunskapen för personer med artros. Vi lever längre och förslitningar blir vanligare i högre ålder. Artros är världens vanligaste ledsjukdom och drabbar väldigt många äldre personer, cirka en av fyra personer över 45 år.

TEXT: CHRISTINA LÅNG • BILD: PRIVAT

SOS Aktuellt

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Medelhavsgatan 14 A, 00220 HELSINGFORS
redaktion@sosaktuellt.fi
Telefon: 044-555 4388

Back to top of page