SOCIALARBETARENS VARDAG
Från och med 13.3 har jag jobbat på distans hemifrån. Det har varit skönt att inte behöva ta den minst 40 minuter långa arbetsresan till kontoret, utan bara förflytta mig från det ena rummet till det andra sovrummet med arbetsbord, som blivit tomt efter att ena barnet flyttat.
Men det har i längden också blivit tungt att hela dagen sitta vid datorn på olika möten, distansträffar, skriva, läsa en massa ny info som under denna corona-tid hela tiden kommer ut.
Vi har på min arbetsplats på vårvintern tagit i bruk Microsoft Office 365-programmet i vårt datanätverk. Där har vi tagit i användning Microsoft Teams-systemet, som gör det lättare att arbeta i olika team på nätet, att dela utlåtanden osv. och skriva dem tillsammans. Via Teams hålls det också mycket möten inom min arbetsplats och tillsammans med olika samarbetspartners, som till exempel svenska intressenätverket, ett nätverk som SAMS upprätthåller för organisationer för människor med olika funktionsnedsättning som har svenska som modersmål.
Verksamheten flyttad till internet
Det har varit fina möten och föreläsningar, där föreläsaren talar för deltagarna via internet och oftast Teams-programmet. Men det är samtidigt på något sätt tyngre att se och lyssna på allt via en liten datorruta. Ibland kan det också bli störningar i programmet, så att man inte ser eller hör något, någon lämnar mikrofonen på och det hörs ljud av barn osv. För mig känns det tungt, då man inte har sina arbetskompisar på plats. Inga gemensamma luncher i arbetsplatsens restaurang, inga gemensamma kaffepauser, inga glada eller tröstande klappar på axeln eller kramar.
Många nya frågor har uppstått
I samhället har skolor för det mesta fungerat på distans och arbete har för många blivit distansjobb hemma, dagverksamheten har stängts, en del har förlorat sina jobb.
Vi alla inom funktionshinderorganisationer jobbar väldigt hårt tillsammans. Corona-viruset har orsakat att vi har måste avboka träffar, möten, lägerverksamhet. Det har uppstått många frågor, som vi har försökt lösa och har påmint beslutsfattare om att människor med funktionsnedsättning ska beaktas i alla beslut. FPA måste ändra sitt första beslut så att nu är det tillåtet att fysioterapeuter och andra terapeuter får ge terapi via internet, eller vid behov komma hem och ge terapi. Likaså har social- och hälsovårdsministeriet varit tvungna att påminna kommuner om att det är tillåtet för terapeuter, personliga assistenter och tolkar att komma till boende-enheter. Vi inom funktionshinderorganisationer övervakar beslut som fattas, påpekar om människor med funktionsnedsättning inte beaktas och bidrar beslutsfattare med den kunskap som vi har.
Fast du kanske är ensam hemma, behöver du inte vara helt ensam
Alla funktionshinderorganisationer är till för sina medlemmar, ni är viktigast. Då corona-tiden har kommit med en massa nya regler, rekommendationer och begränsningar, har det också synts i vårt arbete. Särskilt i början av denna tid, från och med mars, ökade samtalen och e-posten från medlemmar och anhöriga väldigt mycket. På våra sidor började vi samla information, som var till nytta för våra medlemmar. Också nya verksamheter har uppstått, som till exempel på internet gemensamma träffar och diskussioner, improvisationsteater, virtuell-disco, online-chatt om teman som medlemmarna lyft fram. Bekanta hobbyverksamhetsledare har ringt hem till deltagarna, grundat via internet gemensamma whatsapp-, teams- zoom- etc. grupper, där man kan åtminstone se och höra sina vänner och bekanta. Jag vet att det finns många som inte kan använda dator eller pekplatta. Då kunde man använda sin rätt till att få personlig assistans för att hjälpa till att hålla kontakt till dem man vill. Kanske efter det att de värsta coronabegränsningarna börjar vara över, kunde man börja utreda om hur man kan få hjälp med att skaffa sig dator/pekplatta och kunskaper i hur man kan använda dem. För trots att de aldrig kan ersätta en nära kontakt med människor, kan man göra mycket roligt med dem och lätt få kontakt till dem man vill, fast man skulle bo långt borta ifrån varandra.
Vi kämpar vidare, tillsammans! Ta kontakt med oss inom funktionshinderorganisationerna, om ni känner att det är något vi kan hjälpa till med.
Ylva Krokfors jobbar som sakkunnig inom social och hälsovårdspolitik vid Invalidförbundet rf.
Foto: Johanna Paulin, Invalidförbundet rf.